Tandfrakturer och sprickor är ett vanligt problem bland äldre personer och kan orsaka både obehag och allvarliga tandproblem om man inte behandlar dessa i tid. Med åldern blir tänderna naturligt mer sköra och utsatta för skador, särskilt när emaljen, det skyddande ytskiktet på tänderna, blir nedsliten. I den här artikeln ska vi gå igenom varför tandfrakturer och sprickor är vanliga hos äldre, hur man kan förebygga dem, och vilka behandlingsalternativ som finns.
Varför uppstår tandfrakturer och sprickor hos äldre?
Det finns flera faktorer som gör att äldre personer oftare är drabbade av tandfrakturer och sprickor:
Försvagad emalj:
Emaljen på tänderna blir tunnare med åldern på grund av år av tuggande, borstning och exponering för sura livsmedel och drycker. När emaljen blir svagare blir tänderna mer mottagliga för sprickor och frakturer.
Muntorrhet:
Muntorrhet (xerostomi) är ett vanligt problem hos äldre, ofta på grund av medicinering eller underliggande sjukdomar. Saliv fungerar som en skyddande barriär för tänderna genom att neutralisera syror och hjälpa till att reparera små skador på emaljen. När salivproduktionen minskar, blir tänderna mer utsatta för skador.
Benskörhet och tandlossning:
Många äldre lider av benskörhet, vilket inte bara påverkar skelettet utan även käkbenet som håller fast tänderna. När benet runt tänderna blir försvagat kan det leda till att tänderna blir mindre stabila och mer mottagliga för sprickor och frakturer.
Tandfyllningar och tidigare tandvård:
Äldre personer har ofta gamla fyllningar, kronor eller broar som med tiden kan försvagas eller spricka. Dessa restaureringar kan göra att tänderna runt dem blir svagare och lättare går sönder.
Tandgnissling:
Tandgnissling och tandpressning, även kallat bruxism, är ett problem som kan uppstå i alla åldrar men kan bli mer påtagligt hos äldre. Långvarig tandgnissling eller pressning kan leda till att tänderna blir nedslitna eller spricker.
Förebyggande åtgärder
Det finns flera sätt att minska risken för tandfrakturer och sprickor hos äldre:
Använd en bettskena:
För dig som gnisslar eller pressar tänder, särskilt på natten, kan en bettskena skydda tänderna från överdrivet slitage och sprickor.
God munhygien:
Regelbunden tandborstning med fluortandkräm och användning av tandtråd är avgörande för att hålla tänderna starka. Fluor hjälper till att stärka emaljen och förebygga sprickor.
Undvik hårda livsmedel:
Att tugga på hårda föremål som isbitar, nötter eller hårda karameller kan lätt leda till tandfrakturer. Försök att undvika dessa typer av livsmedel eller tugga dem försiktigt.
Förebygg muntorrhet:
Använd saliversättningsprodukter, drick mycket vatten och undvik uttorkande drycker för att hålla munnen fuktig och skydda tänderna.
Regelbundna tandläkarbesök:
Genom att gå på regelbundna tandläkarbesök kan man upptäcka små sprickor och potentiella problem tidigt. Tandläkaren kan också kontrollera fyllningar och kronor för att säkerställa att de inte bidrar till tandfrakturer.
Behandlingar för tandfrakturer och sprickor
Behandling av tandfrakturer och sprickor beror på skadans omfattning och vilken tand som drabbats. Här är några av de vanligaste behandlingsalternativen:
Bonding och plastlagning:
För mindre sprickor eller flisor kan tandläkaren använda en teknik som kallas bonding, där man applicerar och formar en tandfärgad plastmassa för att kunna återställa tandens utseende och funktion.
Kronor:
Om tanden är allvarligt sprucken eller har förlorat mycket emalj kan en tandkrona vara nödvändig. En krona täcker hela tanden och skyddar den från ytterligare skador.
Rotfyllning:
Om sprickan når tandens pulpa (den inre delen av tanden där nerverna och blodkärlen finns) kan man behöva göra en rotfyllning för att rädda tanden och förhindra infektion.
Tandutdragning och implantat:
I de fall där tanden är för skadad för att räddas kan tandläkaren rekommendera att dra ut tanden. Efter en tandutdragning kan ett tandimplantat vara ett alternativ för att ersätta den förlorade tanden och återställa funktion och estetik.
Tandfrakturer och sprickor är vanliga problem hos äldre personer på grund av faktorer som försvagad emalj, muntorrhet och benskörhet. Genom att vidta förebyggande åtgärder som god munhygien, bettskenor och regelbundna tandläkarbesök kan du minska risken för dessa problem. Om en spricka eller fraktur uppstår är det viktigt att söka tandvård så snart som möjligt för att undvika ytterligare skador och säkerställa att din munhälsa är i gott skick.
