Smiles Tandvårdsskola

I vår tandvårdsskola kan du lära dig mer om tänder och tandvård för såväl vuxna som barn. Välj den kategori som passar dig bäst i listan nedan och om du saknar något ämne eller har en specifik fråga som du inte hittar svaret på, berätta det gärna för oss.

 
20 september, 2017

Visste du att alla har rätt till statligt tandvårdsstöd?

Du som är mellan 20 och 29 år får ett ett tandvårdsbidrag i form av ett tillgodohavande på 300 kr (600 kr under två år). hos Försäkringskassan. Du kan använda det som delbetalning för tandvård hos tandläkare eller tandhygienist. Du har pengarna tillgodo den 1 juli varje år och du kan spara dem i högst två år för betalning av tandvård. Fråga en Smileklinik hur mycket du har kvar. Detta gäller till och med det år du fyller 29.

Tandvårdsstöd för dig mellan 30-74 år

Är du 30-74 år är bidraget 150 kr per år (300 kr under två år). Du har pengarna tillgodo den 1 juli varje år, du kan spara dem i högst två år för betalning av tandvård. Detta gäller till och med det år du fyller 74.

Tandvårdsstöd för dig som är äldre än 75 år

Är du 75 eller äldre blir bidraget åter igen  300 kr per år (600 kr under två år). Du har pengarna tillgodo den 1 juli varje år, du kan spara dem i högst två år för betalning av tandvård.

Obs, dessa är de beloppen som gäller i skrivandets stund (aug 2017)

 

20 september, 2017

Tips på bra mellanmål för dina tänders skull

Varje gång vi äter något som innehåller kolhydrater (socker) startar en syraattack mot tänderna som sedan håller på i ca. 30 minuter även efter att man slutat äta. Så det är viktigt att låta tänderna vila och återhämta sig men hur ska man då tänka när det kommer till mellanmål? En bra tumregel är att låta det gå i alla fall 2 timmar mellan varje gång man äter så ät hellre ordentliga måltider och mellanmål istället för att småäta.

Vad är bra mellanmål för tänderna?

Det är de riktigt söta och sura sakerna som är värst för tänderna medan till exempel morötter, hårt och grovt bröd och äpple är bra alternativ eftersom de gynnar salivproduktionen, och saliven hjälper till att skölja tänderna. Även mjölkprodukter inklusive yoghurt är i allmänhet bra för tänderna och allra bäst är ost. Framförallt hårdost skyddar nämligen tänderna mot både syraangrepp och även mot starka färgämnen och dessutom kan fettet i många mejeriprodukter bilda en tunn skyddande hinna på tänderna. Banan och filmjölk är 2 exempel på saker som har ett lågt PH men som ändå neutraliserar syran i munnen vilket gör även de till bra alternativ.

Tips på hur man kan hjälpa tänderna med återhämtningen

När en syraattack pågår i munnen luckras emaljen upp och tandborstning sliter även det på emaljen så därför bör man helst vänta med att borsta tänderna en timme efter att man ätit något riktigt sött eller surt. Drick däremot gärna vatten eftersom det hjälper till att skölja tänderna.

Så drick extra mycket vatten efter att du ätit och fortsätt dricka vatten ofta under hela dagen (förutom direkt efter att du borstat tänderna). Om du har som vana att äta frukt eller dricka grönsaksjuice till mellanmål (som ofta har en hög socker och syrahalt) kan det dessutom vara bra att dricka ett glas mjölk eller äta en bit ost direkt efteråt för att snabbt hjälpa till att neutralisera syrahalten i munnen.

 

29 augusti, 2017

Hur ofta bör man byta tandborste?


För att tandborsten ska göra sitt jobb på bästa sätt är det viktigt att den är fräsch och att stråna inte är böjda eller spretiga, det är nämligen toppen på borsten som behöver komma åt överallt i munnen för att göra rent. Så hur länge en tandborste funkar bra beror väldigt mycket på vilka tandborstvanor du har.

Några tips på hur du håller din tandborste fräsch

Om du har som vana att borsta tänderna lite hårdare kommer borsten och stråna slitas snabbare så det är viktigt att titta på din tandborste och hur den ser ut emellanåt. Om du märker att stråna på dina borstar slits väldigt fort kan det dessutom vara bra att se över din tandborstteknik, att borsta för hårt kan nämligen vara skadligt för både tänder och tandkött i längden.

Även om din tandborste ser fräsch ut ska du helst byta den var tredje månad. För även med normalslitage så minskar borstens effekt med tid och den samlar på sig bakterier från munhålan, och ju fler de blir desto svårare blir det att hålla en god munhygien. En sak man kan tänka på för att minska antalet bakterier på sin tandborste är att inte förvara den tillsammans med andras borstar (och andras eventuella bakterier). Kom ihåg att även borsthuvudena till eltandborstar bör bytas ut regelbundet.

Eftersom barn ofta biter på sina tandborstar kan man behöva byta deras tandborstar oftare än för vuxna.

Bör jag byta tandborste efter jag varit sjuk?

Det finns en risk att bakterier sitter kvar på borsten efter att du haft till exempel magsjuka så för att vara på den säkra sidan kan det vara bra att byta tandborste.

 

20 juli, 2017

Prissättning och bidrag för tandvård?

I Sverige har vi fri prissättning för tandvård vilket innebär att priserna mellan olika kliniker kan skilja sig något. Det är därför viktigt att din tandläkare skapar sig en fullständig överblick över din tand- och munhälsa för att kunna presentera en behandlingsplan med kostnadsförslag som du kan ta ställning till.

Barn- och ungdomstandvården är kostnadsfri

Vanlig barn- och ungdomstandvård är kostnadsfri till och med den sista december det år du fyller 21 förutom i Västra Götaland där man har fri tandvård till och med det år man fyller 24 år. Detta omfattar i stort sett alla undersökningar och behandlingar även hos privata tandläkare.

Alla vuxna har rätt till det allmänna tandvårdsbidraget

Om du är 22-29 år eller äldre än 75 år har du rätt till ett tandvårdsbidrag på 300 kr per år och för dig mellan 30-74 år är samma bidrag på 150 kr per år. Bidraget förnyas den 1 juli varje år och kan användas som delbetalning på valfri tandvårdsklinik. Bidraget kommer från Försäkringskassan och kan sparas i max 2 år så kom ihåg att säga till att du vill använda bidraget så hjälper vi dig att göra det. OBS, dessa belopp gäller i skrivandets stund (aug 2017).

Särskilt tandvårdsbidrag vid till exempel sjukdom

Det särskilda tandvårdsbidraget är ett komplement till det allmänna tandvårdsbidraget och gäller för förebyggande tandvård för de som till exempel har en sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar tänderna. För att har rätt till detta bidrag som är på 600kr per halvår behövs normalt ett läkarintyg.

Högkostnadsskydd för tandvård

På kostnader upp till 3.000 kr betalar man själv hela kostnaden men därefter kan man ha rätt till hjälp med kostnaderna genom högkostnadsskyddet. Mellan 3.000-15.000kr kan Försäkringskassan hjälpa till med 50% av kostnaderna och för kostnader över 15.000 med 85%. Några saker att tänka på är dock att man räknar på kostnaderna under en 12-månadersperiod och det gäller i allmänhet inte för kosmetiska behandlingar som genomförs endast för att förbättra utseendet på tänderna. Samtliga kostnader beräknas också på vad som kallas för referenspriserna för tandvårdsåtgärder men prata gärna med din tandläkare så kan denna berätta exakt vilka kostnader du själv skulle behöva stå för och vilka Försäkringskassan kan hjälpa till med.

 

11 juli, 2016

Smiles Tandvårdsordbok

VAD BETYDER DET VI SÄGER?

 

Vad är molarer och incisiver för något? Vad betyder mesialt och buckalt? Och vad är det för skillnad på initial karies och manifest karies?  Ja, det finns många märkliga ord som vi använder oss av inom tandvården även om vi vanligtvis använder mer beskrivande ord när vi talar med dig som patient. Nyfiken? Här har du Smiles egen tandvårdsordbok!

A

AMALGAM Tandfyllning som bland annat innehåller kvicksilver som används mycket sällan idag.
ANALGETIKA Smärtlindring
ANESTESI Bedövning
APLASI Avsaknad av ett eller flera tandanlag från födseln
APPROXIMALYTA Tandytorna mellan tänderna.

B

BETTFYSIOLOGI Läran om tuggsystemet
BETTSKENA Skena i plast som avlastar tuggsystemet och motverkar muskelspänning i huvud och hals
BRO Ersättning för en eller flera tänder som fästs på närliggande tänder.
BRUXISM Termen för tandgnissling och tandpressning
BRYGGA Se bro
BUCKALT Den yta av tanden som vetter mot kinden

C

CEMENT Används för att klistra fast broar som inte är avtagbara

D

DELPROTES En deprotes är fäst med klammrar vid kvarvarande tänder och den är avtagbar
DENTAL Härstammar från ordet dent som betyder tand
DENTIN Tandbenet, den någor mjukare inre delen av tanden Finns under emaljen
DEPURERA Ta bort tandsten
DIASTEMA Ett utökat mellanrum mellan två tänder
DISTALYTA Den yta av tanden som vetter bakåt mot angränsande tand framifrån sett

E

EMALJ Det hårda yttre skiktet på tanden
ENDODONTI Läran om rotbrhandling
ERUPTION När en ny tand tränger fram
EXKARVERA Avlägsna karies ur en tand
EXTRAKTION Dra ut en tand

F

FISSURER Fåror i tanden, vanligast på tuggytor
FISSURFÖRSEGLING En tunnflytande fyllning i past som läggs i fåror och gropar i en tand för att utestänga bakterier
FIXTUR Annat ord för implantatskruv
FLUOR Naturligt grundämne som stärker tänderna Finns i tandkräm tuggummi och tabletter och ibland naturligt i grundvattnet
FYLLNING Lagning ersättning av förlorad tandsubstans

G

GINGIVIT Tandköttsinflammation
GLASJONOMER Tandfyllningsmaterial av silikatpulver och hårdplast

H

HALITOSIS Dålig andedräkt
HELPROTES Löständer, avtagbar tandersättning där alla tänder saknas

I

IMPLANTAT Titanskruvar som opereras in i käkbenet
IMPLATATBRO Bro som är förankrad i käkbenet
INCISIV Framtand
INITIALKARIES Första stadiet av karies
INTERDENTALBORSTE Liten flaskborste för rengöring mellan tänderna
INTERDENTALT Utrymmet mellan tänderna

J

JACKETKRONA Gammalt namn på en porslinskrona

K

KARIES Sjukdom som orsakar hål i tänderna
KARIOLOGI Läran om kariessjukdomar
KBF-BRO Detsamma som implantatbro
KERAM Tandfyllningsmaterial av keramik
KLORHEXIDIN Bakteriehämmande medel, används ex. efter en tandoperation
KOFFERDAM Gummiduk som fäst runt tanden för att hålla torrt, oftast vid rotfyllning
KOMPOSIT Tandfärgad fyllning
KRITKARIES Det samma som initialkaries
KRONA 1) Den del av tanden som syns i munnen. 2) Konstgjord krona av exempelvis guld eller porslin som kan ersätta en skadad tand.
KÄKBENSFÖRANKRAD BRO Det samma som implantatbro
KÄKKIRURG Specialisttandläkare som utför operationer i käken

L

LINGUALT Tandyta som vetter mot tungan.
LUSTGAS Används bland annat i lugnande och smärtstillande syfte vid tandbehandling.

M

MELLANRUMSBORSTE Detsamma som interdentalborste.
MESIALYTA Tandyta som vetter framåt mot angränsande tand.
MJÖLKTÄNDER Primära tänder, barnens första tänder, som tappas och byts ut från cirka fyra till fjorton års ålder.
MOLAR Oxeltand, tänderna nummer sex, sju och åtta räknat från mitten av tandraden.
MUNHÄLSOBEDÖMNING En enkel undersökning av tänderna, tandköttet och resten av munnen som visar om man behöver tandvård eller om munnen behöver rengöras bättre.
MUNSLEMHINNA Slemhinna som täcker hela munhålan, tandköttet, gommen och munbotten.

O

OCKLUSALT Tandens tuggyta.
ODONTOLOGI Läran om tänderna och deras sjukdomar.
ORAL RADIOLOGI Röntgenundersökning av tänderna, käkarna och ansiktet.
OMGÖRNINGSGARANTI Garanti som innebär att en behandling vid behov görs om utan att man behöver betala för behandlingen en gång till.
ORAL KIRURGI Operation i munhålan.
ORTODONTI Tandreglering, som innebär behandling av tänder som står fel.
OSTEIT Inflammation i benvävnad, se även periapikal osteit.
OXELTAND Detsamma som molar.

P

PARODONTOLOG Specialisttandläkare inom tandlossningssjukdomar.
PARODONTIT Infektion i tandens stödjevävnad som orsakar tandlossning.
PARTIALPROTES Detsamma som delprotes.
PEDODONTIST Specialisttandläkare inom barntandvård.
PERIAPIKAL OSTEIT Inflammation i benvävnaden runt rotspetsen, se även osteit.
PERMANENTA TÄNDER De bestående tänder som kommer efter mjölktänderna.
PLACK Bakteriebeläggning som man kan få på tänderna.
PREMOLAR Främre kindtand. Tand nummer fyra och fem räknat från mitten av tandraden.
PRIMÄRA TÄNDER Detsamma som mjölktänder.
PROTES Konstgjord ersättning av kroppsdel. Tandproteser kan vara fasta: broar och kronor, eller avtagbara: delproteser och helproteser.
PROTETIKER Specialisttandläkare som bland annat arbetar med komplicerade kronor, broar och proteser.
PROTETIK Ersättning av förlorad mjuk- och hårdvävnad i munhålan, det vill säga tänder, käkben och tandkött. Kan till exempel vara kronor, implantat eller proteser.
PULPA Den innersta delen av tanden som består av bindväv, blodkärl och nerver.
PULPIT Inflammation i pulpan som kan göra att man får tandvärk.

R

REFERENSPRISER De priser som ligger till grund för hur stor summa som får räknas in i högkostnadsskyddet för tandvård.
ROTFRAKTUR En spricka i tandroten, se rot.
ROTFYLLNING Behandling där den skadade pulpan tas bort och tandens rotkanal försluts med guttaperka och ett rotkanalcement.
ROTKANAL Kanaler i tandens rot som innehåller pulpa.

S

SACKAROS Vanligt socker. Innehåller näring som gör att bakterierna i munnen bildar syra.
SEKUNDÄRKARIES Karies i anslutning till en fyllning eller krona.
SPECIALISTTANDVÅRD Tandvård som utförs av tandläkare som har en omfattande specialistutbildning inom sitt område, till exempel bettfysiologi. Oftast behöver man en remiss för att få komma till en specialisttandläkare.
STATLIGA TANDVÅRDSSTÖDET Ekonomiskt stöd till vuxna som består av två delar: allmänt tandvårdsbidrag och högkostnadsskydd för tandvård.

T

TANDGNISSLING Bruxism, när tänderna gnids mot varandra.
TANDHYGIENIST Legitimerad yrkesgrupp som arbetar med förebyggande munhälsa och tandvård samt undersökningar av karies och parodontit.
TANDKÖTTSFICKA En några millimeter djup ficka mellan tandkött och tand.
TANDLOSSNING Parodontit, innebär en gradvis förlust av tändernas fäste, vilket gör tänderna rörliga.Orsakas av en infektion i tändernas stödjevävnader i käken.
TANDLÄKARE Legitimerad yrkesgrupp som har rätt att undersöka och behandla sjukdomar och skador i tänderna, munhålan och i käkområdet. De har också rätt att ställa diagnoser och skriva ut vissa läkemedel.
TANDPRESSNING Bruxism, när man biter ihop tänderna hårt.
TANDREGLERING Behandling med tandställning av tänder som till exempel vuxit snett eller sitter för tätt. Kan också behövas om man har kraftigt under- eller överbett.
TANDSKYDD Avtagbar skena i mjuk plast som skyddar tänderna under idrott.
TANDSKÖTERSKA Yrkesgrupp som främst arbetar med förebyggande tandvård och tandhälsoinformation, samt assisterar tandläkare vid undersökningar och behandlingar.
TANDSTEN Hårda, förkalkade bakteriebeläggningar.
TANDSTÄLLNING Avtagbar eller på tänderna tillfälligt fäst konstruktion som används för att kunna flytta på tänderna eller påverka käkarnas placering.
TANDTEKNIKER Yrkesgrupp som på laboratorium framställer tandersättningar, till exempel kronor, broar och proteser.
TITANSKRUV Detsamma som implantat.
TÄCKPROTES En typ av helprotes som fästs med tryckknappar på implantat eller kvarvarande rot.

V

VISDOMSTAND Den bakersta kindtanden. Tand nummer åtta som bryter fram från senare tonåren och framåt. Det är möjligt att få fyra visdomständer, men hos en del personer bryter inte alla visdomständer fram.

X

XYLITOL Björksocker. Kan inte användas av munnens bakterier för syrabildning och är därmed ett tandvänligt sötningsmedel.

 

 

11 juli, 2016

Är fluor bra eller dåligt?

Under de senaste åren har diskussionen om huruvida fluor är skadligt blossat upp och framförallt bland småbarnsföräldrar. Detta är inte första gången som oron för fluor tas upp utan det diskuterades även redan under 1960- och 1970-talet, men det som är skillnaden idag är att diskussionen har spridits till nya grupper via till exempel sociala medier.

Vad säger tandvården

Låt oss börja med att gå igenom varför tandvården så starkt förespråkar regelbunden användning av fluor. När vi äter något som innehåller kolhydrater utsätts våra tänder för en syraattack som sakta bryter ner emaljen på tänderna och gör dem känsligare för kariesangrepp. Det fluor gör är att bromsa nedbrytningen av emaljen och stimulera en snabb reparation av emaljytan, dvs det både förebygger och minskar karies. På nya tänder är emaljen extra känslig vilket är varför tandvården speciellt poängterar hur viktigt det är för barn och unga att använda produkter med fluor.

Varför finns det en oro för fluor?

Men i vad grundar sig då denna oro för att fluor inte är bra, jo det finns faktiskt en del potentiella biverkningar. Om man regelbundet får i sig för stora mängder fluor när tänderna bildas finns det risk för förändringar i emaljen som kan leda till fläckar på tänderna. Och vid väldigt höga doser av fluor kan man även utveckla en typ av benförtätning i skelettet men det ska tilläggas att detta har endast rapporterats från områden med mycket höga halter av fluor i dricksvattnet och med klimatförhållanden som gör att befolkningen dricker mycket mer vatten än i Sverige.

Så ingen av ovanstående biverkningar är aktuella utifrån de fluormängder som tandvården rekommenderar och i allmänhet är fluorhalten i vattnet i Sverige mycket låg.

Hur man kan se till att små barn inte får i sig för mycket fluor

Många av oss har någon gång i livet hört att om man sväljer tandkrämen kan man bli illamående och detta stämmer faktiskt. Om man får i sig för mycket fluor vid ett och samma tillfälle kan man få förgiftningssymptom vilket oftast innebär illamående. De mängder som man normalt behöver få i sig för att orsaka detta motsvarar dock att en normalväxt 2-åring skulle äta en hel tub med barntandkräm. Så om man som småbarnsförälder är orolig för att barnen ska få i sig för mycket fluor är det bra att komma ihåg tumregeln att en tandkrämsklick stor som en ärta är lagom.